Solstickan

Av MJ

När jag var liten, och gick i trean till femman, samlade jag på tändsticksaskar. Då visste jag inget om Solstickans bakgrund. Det enda jag var intresserad av var att få ihop så många asker med olika motiv som möjligt. Huvudmotivet är en gående pojke med en sol uppe i det vänstra hörnet.

Den här bilden blev till på mycket kort tid. Det hela startade den 16:e januari 1936, alltså på dagen 84 år sedan, när stiftelsen Solstickan bildades. De behövde en bild på tändsticksaskarna och de frågade konstnären Einar Nerman. Eftersom det var brottom modifierade han en bild som han redan hade, som föreställde tummelisa med en brinnande fackla i handen, så att det istället blev en pojke med en sol. Man kan se signaturen i solen.

Bilden på tändsticksasken har synts på över tio miljarder askar. Det gör konstvärket till ett av världens mest reproducerade. För detta fick Nerman 200 kronor vilket säkert var mycket 1936. Stiftelsen som till en början tog ett halvt öre per ask för att ge till välgörenhet har totalt sedan starten samlat in över 100 miljoner till barn och äldre.

Idag är det inte många som köper tändsticksaskar. Pojken som symboliserar Solstickan lever dock kvar på andra produkter. Tack vare att så många under flera decennier köpte Solstickans tändsticksaskar är figuren numera välkänd över stora delar av världen.

När stifelsen firade 50 år 1986 bestämde de sig för att starta ett pris som heter Solstickepriset. Det delas sedan dess ut varje år till någon svensk som har gjort betydande insatser för barn och/eller äldre. År 2001 fick Anstrid Lindgren priset. År 2011 fick Drottning Silvia priset. Bland pristagarna återfinns en rad läkare och barnläkare. En av de senaste är barnläkaren och författaren Lars H. Gustafsson som fick priset 2015. 2018 delades det inte ut något pris. Precis som med nobelpriset i litteratur delades det därför ut två priser 2019.

Utan att veta om det bidrog jag som barn till välgörenhet för varje aska jag köpte. Eftersom jag samlade blev det många askar. Jag köpte dem i tiopack. När jag slutade samla hade jag flera hundra askar. Jag vet inte om samlare idag värdesätter en ask från Solstickan. Kanske någon från startåret. Alla de som fick hjälp från stiftelsen sätter i alla fall ett värde på dessa askar.

En annan oväntad vinst från min samling hände när jag gick i femman och fick en brevvän från Skottland. På min trevande engelska skulle jag berätta om mig själv och mina intressen. Jag försökte förklara att jag samlade på tändsticksaskar men jag visste inte riktigt vad det hette på engelska. Jag skrev felaktigt att jag samlade på 'safety matches'. Det, lärde jag mig kort därefter, står för själva tändstickan. Min brevvän blev säkert förbryllad och försökte ställa frågor om min samling. Eftersom jag skämdes en aning för min dåliga engelska kom jag efter det misstaget att anstränga mig mycket mer för att bli bättre på engelska.

Vad det blev av mina tändsticksaskar minns jag inte. Mitt intresse för kommunikation och att göra mig förstådd har levt kvar sedan tiden med min brevvän. Min vilja att bidra till välgörenhet till organisationer som hjälper barn har med åren blivit mer avsiktlig och medveten, och mer omfattande.

Obetydliga händelser i barndomen kan göra stor skillnad senare i livet.

16 Jan 2020